Hejsan!

idag har jag hört Vargen för första gången häromkring. Jag har hört en V arg yla för ett par år sedan när jag var med en vännina till Sälen, hon hade ärvt ett hus där, och när vi var på väg hem stannade vi till vid ett tjärn, det var första gången jag hörde dem, vi tror det var Varg iallafall, man vet aldrig , det kan ju givetvis ha varit en hund, men vi trodde det var det ialla fall, och senare fick vi höra att det var ganska Vargrikt i området. Men idag när jag och Katrina var ute och rastade hundarna här vid 20 tiden, så började hundarna och gapskälla , jag sa att de skulle vara tysta, men de rusade mot grinden och det blev ett faligt väsen, och då...precis i sekunden när de själva slutade skälla för att lyssna, då hörde vi ylet, Stefan (gubben ,min) låg inne och sov, han skulle jobba natten,  han lägger sig alltid 2 timmar innan han ska åka, jag rusade in och fick ut honom. Man kan ju inte vara helt säker på att det var Varg, men det låt så, och jag har aldrig förut hört något sånthär häromkring, spännande på nått vis. En kuslig känsla, klart man tycker, man är ju inte van det, de som har haft Varg i flera år , tänker nog inte på det, men vi som inte har hört sånt förut, så det är ju klart man reagerar, annars vore det väl något galet. Men jag har inte sett någon, min mamma har sett 2 st djur, en stor och en mindre, de var ganska ljusa grå tyckte hon, och de skilde en hel del i storlek, de skulle köra vägen ner från sitt hus som ligger 400 m härifrån , där i skenet från bilen när de svängde , där stod de på  vårat gärde.
Konstigt här i min blogg skriver jag bara om Vargar, nu får jag ta och skärpa mej.

Katarina kom hit i kväll, vi har lagat go mat och ätit, tittat lite på Tv och pratat, det var jättetrevligt, hon har nyss åkt hem, gubben har åkt till jobbet, Christians (pojken våran) tjej har varit här och lånat Dagny, så hon är i stan nu. Fiddeli fick inte följa med, hon fäller så vansinnigt, löp på G, så hon ska bada imorgon så vi slipper hår i 14 dagar, då fäller hon det mesta efter badet...kan inte säga att jag ser fram emot det...och alla håren, det kommer att vara hår överallt...suck...och vi andra som lever i denna flocken kommer att se ut som vandrande hårbollar hela högen.

Nej ska försöka titta lite på TV, jag har en "barndomskompis" som är sjuk, jag tänker på henne hela tiden, på hennes familj, det är svårt att sova, hon finns i mina tankar hela tiden, hon är en underbar människa, jag bara önskar att jag hade sagt det till henne varje gång vi talats vid. Det har varit så självklart  för mej att jag tycker så,  det har bara inte blivit av att jag sagt det till henne. Men jag hoppas hon vet. hälsningar Anki