idag blåser det attan och blåser småspik, vi har varit i Åmål jag o gubben hela dagen nästan faktiskt och hjälpt en kompis med lite saker, gubben har lagt panel i trappan och klickgolv, jag har gjutat och lagat en trappa och bytt jord på en massa blommor, vi hade gammal bränd hästgödsel med oss som vi blandade med vanlig blomjord, det blir kalas för växterna. nu har jag varit ute och eldat lite skräp som vi hade med oss hem, gamla bräder några möbler och annat gammalt bråte, Gubben håller på med veden, jag är lite rastlös , vet inte riktigt vad jag ska hitta på, har vattnat växthusen, tänt i pannan, men vet inte riktigt vad jag ska hitta på, börjar bli lite pirrig inför söndagen faktiskt, vi ska till Larv då med 3 hundar, jag är alltid nervig och lite berg o dalbana i magen när vi ska på utställning, ändå ställer inte jag utan det gör gubben, jag har inte ställt på ..hm ja vad blir det 3 år blir det nog...kände mej lite småpirrig och dan, fick känning av astman rejält precis innan jag skulle in med en av Bernisarna fick ta bricanyl, ibland blir man lite skakis av den, sen blev det bara värre inne i ringen, jag såg till slut som i ett sugrör, det var hemskt...inte har vi sprungit ner utställningsringarna det kan man inte säga, men genom åren har det blivit några och jag har alltid ställt, gubben började ställa sin Gråhund, sen blev det visst fler och fler, nu är det visst allihopa (-:

vi har haft en del hundar genom åren, första hunden vi köpte jag o stefan var en ST Bernhards tik, en valp å det var underbart, Sara hette hon, jag glömmer det aldrig, vi hade nyss flyttat ihop i en 2:a, jag var 18 o stefan var 24, vi fort hit ut som vi bor idag, det är Stefans föräldragård, så fort vi fick en tid över, vi gick människospår, hundkurser och allt med henne, men hon dog tyvärr som 3 åring i magomvridning. tvillingarna föddes och vi flyttade ut på landet i ett hus 3 km från där vi bor idag, då kom 1:a Gråhunden in i våra liv, ja vår egen iallafall, det är 20 år sedan, då kom 1:a Bernern Kintonia också, sen  kom mellangrabben och lillgrabben, sen för 13 år sedan flyttade vi hit där vi bor idag till stefans föräldragård, och det var här allting hände, bubblan sprack, från att ha varit en normaltänkande 4 barns mor, med 1 häst 3 katter 2 hundar , några höns och 3 får.

så blev det så här innom loppet av ett par år, vi köpte en Newfoundlandstik, Lamadjur, åsnor, mer hästar, stoltheten var de importerade Zigenarhästarna från Irland, glömmer aldrig när vi fick hämta hem Ally som är det största stoltheten bland alla djuren förutom den första Bernertiken Kintonia, jag kan än idag inte skriva Kintonia utan att fälla en tår, jag brukade titta på henne när hon satt bredvid mej och tänka ...hur ska jag en gång klara mej utan dej...men tyvärr kom den dagen och det var så jädrans hemskt, men det kunde inte hjälpas...10½ år ...suck...

det blev fler djur här kaniner, kalkoner, ankor, gäss,grisar mer får...allt blev fler o fler, men jädrans vad kul det var...men mina leder höll tyvärr inte, cortisonsprutor och någon op, men ack nej...avvecklingen var ett faktum...lamorna saknar jag så det värker i magen när jag tänker på dem, till slut för ca 4 år sen snart så fanns bara dessa underbara Irish cob eller Tin kerhästarna kvar som de även kallas, zigenarhästen från Irland

men så en dag så ringde det som vanligt i telefonen, jag svarade ...usch minns det som igår en av tvillingpojkarna hade ramlat från ett bygge ca 8 m. flögs i  helikopter till sahlgrenska...om man någon gång snackar om att gå sönder...brännas innifrån och ut, tappa all kontroll all självbevarelsedrift allt...så var det då...timmarna innan vi visste...resan till Göteborg...men allt gick vägen, efter op så vickade han så fint på tårna, glädjen...ja det går inte att beskriva...men då fanns det inte tid för hästarna...mitt i allt fölade Ally 3 v för tidigt...hon fick livmoderinflammation gick bort när fölet var 6 v, en tid jag inte vill minnas....så det var slutet på den epoken...men nu har vi hundarna istället, men visst är jag hästsjuk....nej nu har jag suttit här och skrivit massa strunt ska nog gå ut med hundarna en sväng ha de gott/anki

 

Marianne

10 maj 2009 22:22

Man minns alla sina djur med vördnad och en enorm saknad. Men den första hunden, katten hästen osv., de tänker man på ofta. Jag har alltid drömt om att ha massor av djur, tyvärr så har värk i kroppen satt stopp för den biten. Ryggen protesterar ordenligt om jag bara sätter mig på en häst, så ridningen har jag också lagt på hyllan. Men hundarna finns kvar runt omkring oss och de ger mig en enorm glädje varje dag. Livet vore bra fattigt utan husdjur.
kram

http://www.ekoxenskennel.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja vi har fått valpar här nu lilla Inova fick 8 st.   helt fantastiskt   Juni väntar valpar i slutet av månaden och har blivit rejält rund om magen    så spännande Vi har gjutit och målat en hel del till Halloween i år faktiskt, vi gjuter ju i...

ja nu är vi i maj redan. jösses vad tiden går      här är full rulle som vanligt, vi är i full gång med "vårsådden" här, hoppas det gror o tar sig här på Bernerhagen många planer på g      just nu har vi Bellamis 3 små här de är 4,5 v nu o...

Vill börja med att önska er alla en rintigt fin o Glad Påsk, ja tror att vi behöver det allihopa idessa tider      ja här är det full rulle som vanligt, inte mycke tid över för att uppdatera bloggen    Nu har alla valpar åkt, och kvar är Wil...

Allt rullar på här på Bernerhagen, de små växer och vi lever just nu i en "valp bubbla"  av lycka en helt underbar bubbla kan jag lova      dessa små är snart 4 v           sen har vi Destimorias små juveler       och sist Olivias...

Idag har solen varit framme   så härligt, här rullar allt på som vanligt, Puppy o valparna mår fint, det har varit lite oroligt men nu är allt ok här, bara maten kommer igång o alla går upp så känns det bra, och nu kan vi andas ut här känns det som...