dan före dan före doppardagen...  

ja nu går det undan...

nu är valparna snart 8 v, 1 timme sen är de 8 v. nu är de nybadade, och fönade , de har busat o ätit, och vi har bäddat rent i deras korg, så nu suzzar de o sover så sött....sista natten med gänget...ja så kan man ju med kalla det, det känns både vemodigt och skönt på samma gång, de t är lite jobbigt för dem med sista veckan, vassa tänder som biter dem, mycke kiv o bråk, de andra hundarna är trötta på dem, ja det är hög tid att flytta för dem nu, men det blir tomt utan dem, det kan man aldrig komma ifrån, lilla Mio min Mio ska vara kvar 1 v. till så vi får roa oss med honom denna vecka, det blir lite konstigt att ha en kvar så där, alla flyttar , det blir tomt och tyst även för den som blir kvar, den blir ju med oss hela tiden, kommer in i rutinerna och vänjer sig vid oss, så det är lite på både gott och ont det där, att man får ha en lite valp sådär extra när de andra åkt hem, och framförallt så känns det extra i hjärteroten när tiden kommer och han ska hem...men vi får passa på och mysa lite extra jag o Mio.

ja idag har vi firat gubben som fyllt år, ätit julmat hos mor o far med kära syster yster med familj och ris ala malta med saftsås, och tårta till kaffe, så nu är man proppis...

pojkarna har åkt hem till sig alla utom Robert ... Stefan har krypit till säng han ska upp kl 05,00 imorgon o jobba, 

och här blir det full fart på valpköparna imorgon från Stockholm, Helsingborg, Norge och Ekshärad , ha't så gött te nästa gång /Anki

ja nu har lugnet lagt sig här i övergården på Bernerhagen' s kennel ... i den värmländska skogen  

här är allt stilla nu.... timmen är sen som vanligt när det gäller mej... och tiden börjar dra sig åt vargtimmen...

ja nu börjar det dra ihop sig....

ja vi börjar bli klara här nu, julegrisen ligger i boxen...skinkan är klar, maten inhandlat, granen är klädd, godis o frukt i skålarna...

ja det känns faktiskt riktigt bra...kanske vi hinner fira julen ändå den 24 Dec. i år med...ett tag var jag rädd att vi skulle få fira julen i April, jag trodde aldrig vi skulle hinna med det i Dec. men se...det gjorde vi...så går allt som planerat nu, så firar vi med Julen den 24 Dec.  

idag har vi varit och veterinärbesiktat valparna och det gick bara fint

Vi vägde dem på veterinärbesiktningen den 21 Dec. och den 23 Dec. är de 8 veckor
då vägde de:

Manolito 2150 g
Mio min Mio 2000 g
Morocco 2600 g
Mary Lou 2550 g
Magnolia 2200 g
Hela kullen hade ua på allt på vet.besiktningen
helt blankla papper    

mina små skrottisar, nu ska de snart flytta hem till sina nya hem, ja det känns jobbigt, men det blir roligt för dem, de får fina hem som vanligt allihopa så klart, det känns så jättebra verkligen...

Stefan sover han går på sitt 9 dagars skift imorgon, Robert sover, han ska åka till Karlstad imorgon och handla, alla hundarna sover o snarkar, valparna har varit med och busat hela dagen idag, men nu sover de, jag hör bara snarkningar och snusnigar här nu....

idag har vi gjort iordning alla saker, och pärmarna till de små, allt är nu klart för hemgång, imorgon ska de små liven bada,

det är verkligen stämmningsfullt här nu...det känns verklgien som ju, nästan sådär som när man var liten, faktiskt

jag tänker så mycket på när jag och systra mi var små... hemma hos våran mormor...hon hade kor som vi fick vara med och mjölka, Rödkullekor faktiskt...vi fick vara med och separera grädden från mjölken, vi fick vara med o mjölka, vi fick sova i nystrykna stärkta lakan, vi väcktes tidigt på morgonen, och fick nybakade bullar, kaffe med grädde i.

Ja kan nästan känna känslan , när hon stoppade ner oss i de ny pressade stärkta lakanen, som hade hängt ute och som luktade starkt av nytvättat friskt ute...liksom...

Ja minns när vi satt i finrummet, i bäddsoffan som var i olika brun beiga färger i plysch, jag brukade dra med handen och få det mjuka luddet i soffan att skifta färg när det lade sig åt olika håll, på ett litet bord där i rummet , hade mormor granen, med gamla fina kulor i olika färger, och levande ljus i granen, jag minns det som det vore igår, och TV hade hon där, under Tv satt en vit Finsk spets, fejk förståss men det skulle nog föreställa en, den var gjord i äkta skinn, jag brukade klappa den över ryggen, den var så len så den kändes nästan inte, den satt där i alla år, och alltid lika len, det var nog kaninskinn eller nått skulle jag tro, undrar vart den tog vägen...ja...där bor nu en annan familj , huset är renoverat, andra barn har växt upp där nu... ja så är det, men iblant är det härligt att kunna tänka tillbaka, ledsamt också för den delen

ja kanske är det dax även för mej att krypa till kojs   

  Stefan fyller år imorgon, ja idag blir det ju nu, lördag...och jag får långväga främmat imorgon  fm...och här sitter jag, nej ha de så gott till nästa gång/Anki